Så otroligt fort tiden går. Ändå har jag verkligen försökt leva i nuet och verkligen njutit av denna härliga småbarnstid. Men, nu är det snart dax för det oundvikliga. Att bli en jobbmamma igen. Känns så roligt med jobbet, men konstigt och faktiskt riktigt pirrigt i magen att bli dagismamma igen.

Har skjutit upp tanken på dagis, dels för att jag levt i nuet och dels för att det inte är något jag är särskilt förtjusti. Idag blev det så påtagligt, semestern är slut för min sambo och vardagslivet med rutiner ska försöka fasas in så smått.

Nästa vecka börjar inskolningen vilket betyder ännu mer rutiner och - tider att passa! Har inte behövt passa tider på 2 år och nu ska plötsligt tider passas både morgon och eftermiddag. Hjälp!

Av tidigare erfarenhet så vet jag att just dagis är superhårda med tider. Helst ska tiderna hållas på minuten, eller ännu hellre på sekunden. Det var en sådan lättnad när barnen äntligen fick lämna dagis och komma upp till fritids. Där var det helt ok att hämta eller lämna både 5 min före eller efter utsatt tid utan att behöva känna sig som en urusel mamma. Tänk om man kunde få hoppa över dagis och gå direkt på fritids istället.

Tro nu inte att jag är en slarvmamma som kommer sent var och varannan dag. Det har hänt några enstaka gånger under alla dessa dagisår och dessutom har jag då ringt innan och förvarnat om min sena ankomst. Har jobbat oregelbundet och ibland behövt byta pass på jobbet. Har verkligen tagit emot att byta pass då många - inte alla, fröknars minspel avslöjade vad de tyckte om ändrat schema. Åh vad jag längtar efter fritids! Underbara fritids!

Nej! Nog med magont för idag. Jag och barnen är faktiskt lediga ännu en vecka och ska snart hitta på något roligt.