Tänk så stor han blivit, min älskade lilla skuttunge. Nu lämnar man bara iväg på kalas och hämtar en stund senare. Klarar sig själv. Älskade unge vad roligt för både dig och mig. (lite läskigt för mamman att inte vara med)
Till hösten börjar han ettan. Min lilla minsting. Det ska bli spännande. Så mysigt att få följa en liten sladdis alla stora steg på sin väg att forma sin identitet. Med de två äldsta gick det liksom av bara farten när de var små- hann inte riktigt med i svängarna. Nu kan jag betrakta med lite andra ögon och glädjas och följa på ett annat sätt. Följer förstås mina stora kottar också men där går det fortfarande i en rasande fart och jag är fortfarande en "nybörjarmamma" i flera moment. Med lillebror är jag ju plötsligt en erfaren mamma. Haha! Livet är härligt om än lite komplicerat ibland.